Wallaa

Ja, nu är man tillbaka i verkligheten igen efter några dagar i Mora och ett vasalopp.

När vi kom hem igår så packade vi upp allt och sen slängde vi oss i soffan och kollade på tv. Sönt att få komma hem och ha sina grejer igen :)

Känns konstigt att man har åkt ett vasalopp, det har varit så mycket känslor, förväntningar, förhoppningar och man har sett fram emot detta så länge och nu är det över. Man känner sig lite tom inombords. Har ju alltid haft ett mål att träna emot och varje dag har man sett fram emot att åka skidor på kvällen. Men nu är det andra rutiner som ska in i livet. Inte upp kl 6 varje söndag för att åka iväg på tävling eller träna 2 ggr/dag för att man ska åka 9 mil. Nu väntas en period av lugn och att motivationen för annan träning ska komma fram.
Inget emot detta men när man är inne i den andra "världen" full av träning och kost så tar det nog ett tag innan man kan lugna ner sig lite. Just nu känns kroppen bra igen och jag är inte trött eller har ont någonstans så man hade kunnat springa idag. Men jag hittar inte lusten till det just nu.
Ska iaf cykla till skolan idag då det är fin fint väder ute :).

Ska berätta om vasaloppsdagen.
03.10 ringde klockan.
Upp och klä på sig tävlingskläderna, nummerlapp,chip runt höger fot och sen frukost. Jag åt inget då jag fortfarande var mätt sen middagen.
Packa in i bussen och vi åkte kl 4. Sov i bussen ner till Sälen, skönt att få lite extra sömn. Väl framme så gick vi ut - 13 grader och ställde oss i kön till startgrupperna. Jag i 7:an, Sandra och fredrik i 5:an och Johannes i 1:an.
Träffade alla i bussen efter man lagt ut sina skidor i spåret. Stod och väntade i 30 min innan man kom in i fållan.
Lämnade även min väska i lastbilen med duschgrejer.
Väl i bussen så åt jag en banan,macka och energibar. Sen var det bara att vänta tills klockan slog 7.25. Då var det dags att gå ut och in i startfållan. Lite uppvärmning och sen av med överdagskläderna som packades ner i påsen man fick.
Klockan tickade på fort och vipps så var det bara 5 min kvar innan starten skulle gå.
Starten gick och det flöt på bra tills man kom till backen. Där blev det stopp och man fick gå upp.
Det tog ca 40 min innan man var uppe och sen flöt det på bra igen. Vi som hade sett fram emot isigaspår och lätt före hade fel. Det var sockersnö och segt. Så när jag stakade trodde jag aldrig att jag skulle klara detta. Väl framme i smågan, första kontrollen fyllde jag på med vätska och blåbärssoppa :) så gott.
Fortsatte min färd till mångsbodarna och där sa dom att ca 8000 åkare hade passerat. Efter kontrollen så fick jag bra skidor, eller spåren blev bättre så det gick lättare. Solen sken från klarblå himmel och medvind, så vädret kan vi inte klaga på. Upp till risberg var det backigt, inte mig emot. Så jag pinnade på med mina ben och kände att det gick himla bra, åkte om massor av åkare. Väl framme i risberg så fyllde jag på med vätska och gelé. Forsatte till Evertberg, ganska backigt om jag minns rätt. Men nu hade jag åkt halvvägs, underbart :D kände mig duktig. När jag kom fram till evertsberg så stod klockan på 12.10, helt okej minsann. Då har man åkt mer än halva sträckan.
där var jag jättetörstig så jag drack massor och åt en enegribar bit.
Då var nästa mål hökberg, mycket utför så det var bara att vila upp sig.
När jag kom till Oxberg näst sista kontrollen började jag känna av tröttheten, men då var det ju bara 2 mil kvar. När jag såg 17 km skylten var jag supertrött och ville att ngn skulle ta mig därifrån och hade gråten i halsen. Men tog tag i det och tänkte att jag måste bara komma i mål och det få ta den tiden det tar bara jag kommer framåt. Blev omkörd av många kändes det som så självförtroendet var inte på topp. Väl i Eldris så fick jag vatten och nu var det bara 9km kvar !! Denna sträckan har jag åkt ett par gånger men den har aldrig känts så läng och seg.
När det var 3 km kvar då kom det lite mer energi och det var bara att åka på så man kom fram någon gång.
När jag såg klockstaplen så är man nästan framme och har bara 1 km kvar, så underbart skönt att se 1km skylten. Man tänker inte så mycket utan bara åker vidare för att få komma i mål.
Väl i mål hör jag mitt namn skrikas av Johannes :D. Härligt att han kunde vara där och se mig i mål.
Kollade på klockan och det tog 7h 42 min, superbra :D
Var så trött i mina knä,ben,rygg,armar och överallt. fick inget att äta vid målgång, DÅLIGT. en banan, bulle eller några nötter kunde dom minsann bjuda på. Fick bara saft, som man ej var sugen på då man tryckt i sig massa sött under loppet. Aja, iväg för att duscha. Blev ganska kall fort då man svettats hela dagen, johannes följde med för Sandra var och åt på samma ställe som jag skulle till. Det var underbart att få av sig kläderna ocg få duscha. Men man var trött och seg. Ont i magen hade jag också så jag var inte alls sugen på mat. Men åt iaf lite, inte alls god mat heller för den delen. Pytt i panna med sås typ. usch. Satt där och svamlade lite och hämtade andan. Gick sen vidare och hämtade diplom och till preem för att vänta på bussen 1h fick vi väl vänta.

Väl hemma så slappade vi bara. Ingen orkade gör något och vi pratade om loppet osv.. Skulle ju äta pizza men vi beställde ingen, var inte alls sugen på det så vi satt bara med och pratade med dom andra. Jag drack en öl :)
Trött som tusen, då man har varit uppe sen 3 på natten åkt 9 mil och inte vilat ngt.
halv 10 gav jag upp och la mig. Sov inte alls så bra den natten. Gick upp kl6 kokade gröt sen var det bara till att städa stugan och iväg innan kl 8.
Hemresan var lite seg men gick bra. Stannade och åt en semla :D mums.
När vi väl skulle äta så mådde jag illa men beställde en kyckligsallad, åt nästan ingetting så johannes fick lite.

Ja det var det :) bilder kommer sen
Nu är det skola och vardagsbesvär!

Skepp ohoj